Årslönerna för ingenjörer i Danmark är cirka 200 000 kronor högre än i Sverige, efter skatt, och på drygt tio år har antalet svenska ingenjörer som pendlar till jobb i Danmark fördubblats. Kombinationen av högre löner i Danmark, pådrivet av en svag krona, och möjligheten till distansarbete utgör en dubbelsmocka mot Sveriges försörjning av ingenjörer – men samma problem finns även i andra yrken.

Under våren släppte Sveriges Ingenjörer rapporten Distansarbetesrevolutionen, där de visade att möjligheterna till distansarbete har ökat markant. Detta har gjort att arbetstagare är beredda att acceptera längre pendlingssträckor. Många är nu beredda att pendla över en timme, förutsatt att de kan arbeta delvis på distans. Enligt rapporten har avståndet till arbetsplatsen ökat med 20 procent sedan 2020 och drygt 11 procent har mer än 10 mil till sitt jobb.

Även pendlingen över Öresund ökar stadigt. Från 2011 till 2022 nästan fördubblades antalet pendlare. En enkät som Sveriges Ingenjörer har skickat till ingenjörsstudenter visar på ett omfattande intresse för att jobba i ett annat nordiskt land. Drygt fyra av tio uppger att de kan tänka sig att flytta till ett annat nordiskt land för att arbeta, men vid möjligheter till distansarbete ökar denna siffra till hela åtta av tio. Särskilt stort är intresset bland ingenjörsstudenter i södra Sverige och det som lockar främst är en högre lön. 2022 tjänade en civilingenjör i Danmark i genomsnitt 200 000 kronor mer än i Sverige.

– De högre lönerna lockar. Risken är att många av våra duktiga ingenjörer i stället börjar jobba i Danmark om inte de svenska arbetsgivarna erbjuder löner i nivå med våra grannländer, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer. 

Enligt statistik från SCB kommer Sverige att behöva ytterligare 60 000 ingenjörer fram till 2040. Samtidigt visar beräkningar att även om bara en tiondel av andelen ingenjörsstudenter som uppgav att de var intresserade av att lämna svensk arbetsmarknad faktiskt skulle göra det så skulle antalet ingenjörer i Sverige bli 6 000 färre än annars 2040.

– Om vi inte lyckas behålla våra ingenjörer riskerar både digitaliseringen och klimatomställningen att bromsas. Det är därför av yttersta vikt för Sveriges framtid att vi kan erbjuda konkurrenskraftiga villkor och behålla våra skickliga ingenjörer på hemmaplan, säger Ulrika Lindstrand.