De senaste åren har de aktivitetsbaserade kontoren blivit allt fler. Vissa älskar flexibiliteten medan andra saknar den traditionella arbetsplatsen. Nu har forskare vid Chalmers skrivit en avhandling i ämnet och pekar ut en rad för- och nackdelar.

Det är Maral Babapour Chafi, forskare på avdelningen Design & Human Factors vid Chalmers tekniska högskola, som skrivit avhandlingen. Hans forskning visar att flexibla aktivitetsbaserade arbetsmiljöer främjar kommunikation, interaktion och samarbete, men kan ha negativa effekter på avskildhet och koncentration.

Flexibla aktivitetsbaserade kontor är utformade med olika typer av miljöer, till exempelvis öppna kontorslandskap, samtalsrum, tysta rum och mötesytor. Medarbetarna har inga fasta platser utan väljer fritt var de vill sitta.

Företag satsar på aktivitetsbaserade kontorslösningar utifrån olika syften. En del för att främja samarbete och underlätta kommunikation och interaktion mellan medarbetarna. Andra för att få plats med fler på samma kontorsyta.

Oavsett vilket finns det några faktorer som är avgörande för hur lyckad kontorslösningen blir. Framför allt krävs det att man lyssnar på medarbetarna genom en inkluderande planering och ett uppföljande arbetsmiljöarbete i syfte att skapa en känsla av gemensamt ägande över arbetsplatsen. Ett problem med aktivitetsbaserade kontor är nämligen att många medarbetare saknar att känna ägandeskap över sin arbetsmiljö. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt med feedback från medarbetare.

Det är också bra att vara tydlig med syftet och ärlig med vad man vill uppnå med förändringen. Är syftet att kapa kostnader så ska man säga det, då blir det lättare för medarbetarna att acceptera förändringen.

Mer information finns här.