Sverige har länge haft en låg nivå av korruption, både i offentlig sektor och bland företagen. Kanske har detta på en del håll börjat att tas för självklart. Många företag riskerar därför att bli ofrivilliga medhjälpare till korruption och själva bryta mot lagen.

Många företag som har en verksamhet där risken för penningtvätt är hög är högst medvetna om att detta är något de måste hantera. Företag i riskbranscher känner vanligtvis även till reglerna, även om det förstås finns undantag. Inte minst har de hört om de storbanker som fått böter för att de inte följt reglerna om penningtvätt.

Allt från finansiella rådgivare till kasinon omfattas dessutom av särskild lagstiftning om penningtvätt. Det innebär att det finns en rad saker de måste göra, bland annat att ställa frågor till sina kunder om var deras pengar kommer från. Företag i dessa branscher måste genomföra kontroller av sina kunder och de måste rapportera när något verkar misstänkt.

Sådan kundkännedomsprocess (eller KYC – Know Your Customer) är det dock långt från alla som faktiskt genomför fullt ut. Även om man gör det så sker det inte alltid tillräckligt systematiskt och kontinuerligt.

Alla har ett ansvar

Som den svenska regeringen nyligen påpekade i en rapport finns det en risk för företag att utnyttjas som en front för penningtvätt. Brottslingar vill ofta verka legitima, och vad är då bättre än att använda en väletablerad redovisningsbyrå eller fastighetsmäklarfirma?

Faktiskt har alla företag ett ansvar för att motarbeta korruption och pengatvätt, både därför att de inte vill riskera att misstänkas för något brottsligt och för att de helt enkelt inte vill ha med skumraskaffärer att göra.

Det finns få saker som är så dåliga för varumärket som att förknippas med skumma affärer. Skadan sker både internt, bland medarbetarna, och bland kunder och andra intressenter.

Allt tuffare regler

De senaste 15 åren har flera svenska regeringar infört nya lagar som syftar till att göra penningtvätt svårare. Detta har också lett till att mängden brott som upptäcks har ökat och vi börjar nu närma oss 10 000 anmälda penningtvättsbrott per år i landet.

Samtidigt har efterlevnaden blivit allt viktigare för staten. I och med att penningtvätt är en fråga som uppmärksammats allt mer så stiger också kraven på svenska myndigheter att bli tuffare i fråga om detta.

Det har dessutom uppstått nya risker som behöver hanteras. Den minskade användningen av kontanter gör det svårare att genomföra penningtvätt och detta innebär att de branscher där det fortfarande finns kontanter i omlopp blir extra utsatta. Det finns också flera nya typer av digitala tjänster som kan användas av brottslingar, som till exempel sådana som rör kryptovalutor och förbetalda kort av olika slag.

Gör det komplicerade enkelt

Många företag ser dock risken för penningtvätt bland sina egna kunder som väldigt liten. Många har nog dragit slutsatsen att kundkännedomen är komplicerad – och hoppas att de ska slippa.

Men detta är i själva verket den viktigaste orsaken till att företagen behöver ersätta existerande manuella processer och satsa på en digital och automatiserad kundkännedom. Sådana mer moderna processer leder inte bara till att lösa problemet med penningtvätt utan också till ökad effektivitet, minskade kostnader och högre säkerhet.

Framför allt går det att vara säker på att man gör sitt yttersta för att undvika att bli utnyttjad av brottslingar. Ytterst handlar det här om både företagets och den egna branschens rykte.

Robert Maricic, Key Account Manager på Penneo